Vindflöjlar och tornspiror


Statussymboler och meteorologiska instrument

Vindflöjlar på byggnader har funnits sedan medeltiden. Från 1000-talet och framåt förekommer de allt oftare. Vindflöjlar och tornspiror på byggnader blev allt vanligare från renässansen och anses ha varit viktiga som statussymboler. Men även långt in i senare tid kan de berätta något om byggnadens status. En tornspira berättar en hel del om byggnadens status. Här fanns det en chans att manifestera sitt välstånd eller tidens byggnadsideal.

De vanligaste formerna av dekor har varit drakhuvuden och andra djurfigurer, men även initialer och årtal kan ses på flöjlarna. Det är oftast genombrutna arbetet är utfört i smide. Dekorativa motiv i form av tuppar har som vindflöjlar satts upp på kyrkor som symbol för vaksamhet och det kristna budskapet.

En vindflöjel är fritt rörlig runt en vertikal axel. Således är den också ett av de äldsta meteorologiska instrumenten eftersom den visar vindriktningen.


tisdag 8 juni 2010

Kyrktuppen

Kyrktuppar är väldigt vanliga i Sverige, man räknar med att omkring 620 kyrktorn är prydda med en tupp. Kyrktuppar blev vanliga i Europa under medeltiden och i Sverige är de kända sedan 1500-talet.

Tuppen är symbol för vaksamhet och kyrktuppen kan därför tolkas som en symbolisk kyrkväktare. Tuppen är också en kristen symbol som betyder att man ska vara vaksam på att Jesus kommer tillbaka. I Bibeln säger Jesus till aposteln Petrus att han ska förneka honom tre gånger före gryningen. När Petrus förnekat honom den tredje gången gal tuppen och han inser vad han har gjort.

Denna flöjel sitter på klockstapeln vid Bälinge kyrka i Sörmland.




Här är en flöjel som jag gjort till en arbetskamrat som fick den när han gick i pension. Förebilden är en flöjel från Sandsjö i Värmland.



Roland

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar