Sörmlandsgrip

Min andra flöjel på huset i Trosa var en Sörmlandsgrip, den första var en kattunge som jag tidigare berätta om i ett inlägg. I samband med att jag byggde ut garaget med en del i vinkel, som sedan kom att bli en smedja, gjorde jag en plåthuv där taknocken möttes. På den monterade jag en Sörmlandgrip.



Denna modell av Sörmlandgripen har gjort i ytterligare ett antal som beställningar.



Roland

Bäckahästen

På en gammal gård på Eskilsminne i Helsingborg, som i dag är helt omgärdad av ny bebyggelse, sitter denna vindflöjel. Jag tittade på den varje gång jag gick förbi på mina hundpromenader då jag var på besök hos svärföräldrarna. Det var något konstigt med hästen, i stället för bakben hade den en draksvans.



Senare, då jag fick boken om vindflöjlar från Gislöfs Smidesmuseum, hittade jag flöjen bland modellerna. På modellen står Helsingborg Skåne ”Bäckahäst” Smidd i Harlycke-smedljan på 1800-talet. Harlyckesmedjan, som byggdes 1888, finns bevarad än i dag, den flyttades 1967 från Ramlösavägen till Fredriksdals friluftsmuseum.

Modellen av bäckahästen, som den visas i modellboken, ser du i min bloggbanner.

Man vad är då en bäckahäst? Detta är saxat från Wikipedia

Bäckahästen var i nordisk mytologi och skånsk folktro bäckens ande eller Näcken i hästskepnad.

Man sa att bäckahästen var ett lömskt rovdjur som lurade barnen att rida på dess rygg för att sedan dra ned dem i vattnet. Barnen tycker att hästen är så fin att de vill rida på den. Det spelade ingen roll hur många barn det fanns, hästens rygg blev bara längre ju fler barn som satte sig på den. Om man vill hindra en bäckahäst att dränka barnen skall man kasta en bit stål mellan hästen och vattnet. Då kan hästen inte gå den vägen, och dess makt är bruten.
Bäckahästen har direkta motsvarigheter i bland annat skotsk folktro (kelpie), där flera sorters vita hästar kan erbjuda fantastiska tjänster för den som kan behärska dem men som ofelbart drar ner olyckliga ryttare i drunkningsdöden.
Bäckhästen levde i bäckar och åar. Den vilseledde hästar och deras ryttare ner i bäckarna, där den dränkte dem. Bäckhästen beskrivs som en stor och vacker häst.

Två flöjlar med bäckahästen har jag gjort, den senaste helt nyligen till en arbetskamrat, som ska presenta sin man med den, och den ska sättas upp på gårdens stall.



Roland

Ordförandeklubban

Denna vindflöjel var den första jag gjorde och gav bort som present. Vi skulle i samfälligheten uppvakta vår ordförande på hennes 50-årsdag och då kom jag på att en vindflöjel till hennes sommarhus skulle vara passande, och vad passade bra till en ordförande, jo en mötesklubba.



Flöjeln är nu 15 år gammal och den har ännu inga spår av att bli grön, uppskattningsvis tar det ytterligare ca 25 år

Roland

Kyrktuppen

Kyrktuppar är väldigt vanliga i Sverige, man räknar med att omkring 620 kyrktorn är prydda med en tupp. Kyrktuppar blev vanliga i Europa under medeltiden och i Sverige är de kända sedan 1500-talet.

Tuppen är symbol för vaksamhet och kyrktuppen kan därför tolkas som en symbolisk kyrkväktare. Tuppen är också en kristen symbol som betyder att man ska vara vaksam på att Jesus kommer tillbaka. I Bibeln säger Jesus till aposteln Petrus att han ska förneka honom tre gånger före gryningen. När Petrus förnekat honom den tredje gången gal tuppen och han inser vad han har gjort.

Denna flöjel sitter på klockstapeln vid Bälinge kyrka i Sörmland.




Här är en flöjel som jag gjort till en arbetskamrat som fick den när han gick i pension. Förebilden är en flöjel från Sandsjö i Värmland.



Roland

Den röde hanen

Tuppens tendens att gala i gryningen har gjort den till symbol för ljuset och elden, eftersom galandet ansågs jaga bort de mörka och onda makterna, och för uppståndelse eftersom dagen gryr och solen åter går upp. Dess vilja att försvara och beskydda sin flock hönor har gjort den till vaksamhetens och stridens företrädare. Som de flesta andra domesticerade handjuren är den en symbol för manlighet.

Den röde hanen är en omskrivning för eldsvåda. Förr i tiden trodde man också att bara genom att säga ordet eld, så skulle elden komma farande och bränna upp hus och hem. Man undvek att använda ord som kunde innebära olycka. För att lura elden mimade man orden eller hittade på nya namn. Elden kallade man ”den röda hanen”.

I den nordiska mytologin berättas om att på Ragnaröks morgon kommer tuppen Gullenkamme att gala för första och sista gången från sin upphöjda plats på Valhalls tak, så att kämparna i salen nedanför väcks ur sin sömn.

På Avla brandstation, mellan Björnlunda och Åkers Styckebruk i Sörmland finns denna vackra tupp.


Och vilken brandstation



Roland

När blir en vindflöjel av koppar grön?

Jag tänkte berätta om en gammal vindflöjel som nu har den gröna ädelärgens patina. Denna vindflöjel sitter på en carport på Eskilsminne i Helsingborg. Det är inte den ursprungliga placeringen och sedan någon gång på 70-talet, när den hämtades upp från källaren, har den en inte helt tidsenlig ”stång” av rostfritt stål. Flöjeln kan inte snurra och är i dag mest en prydnad på carporten. I all sin enkelhet tycker jag den är ganska trevlig.



Flöjeln tillverkades någon gång runt 1920 till en liten stuga på Eskilsminne, som då mest var ett koloniområde före bebyggelsen med egna hem.

Koppar som utsätts för väder och vind korroderar. En vindflöjel blir först svart av koppar(II)sulfid. Detta tar tre till fyra månader. Grön ärg bildas sedan genom att sulfiden oxideras vidare till koppar(II)hydroxidsulfat, Cu4(OH)6SO4. Tillsammans med sulfatet finns ofta också koppar(II)hydroxidkarbonat, Cu2CO3(OH)2. I områden nära kuster med saltvatten kan ärgen innehålla stora mängder koppar(II)hydroxidklorid, Cu2Cl(OH)3. Jag har studerat byggnader med koppartak och när dessa byggts och då kommit fram till att det tar minst 40 år för att den gröna ärgen ska bildas.

Och här är NE förklaringen av vad ärg är för något

ärg, gröna, giftiga korrosionsprodukter på koppar eller kopparhaltiga legeringar. Ärg bildad under mångårig exponering kallas ofta grön patina och kan ge visst skydd mot fortsatt korrosion. Ädelärg (aerugo nobilis) benämns en jämn, tunn ärgbeläggning, ofta med emaljaktig glans.

Roland