Vindflöjlar och tornspiror


Statussymboler och meteorologiska instrument

Vindflöjlar på byggnader har funnits sedan medeltiden. Från 1000-talet och framåt förekommer de allt oftare. Vindflöjlar och tornspiror på byggnader blev allt vanligare från renässansen och anses ha varit viktiga som statussymboler. Men även långt in i senare tid kan de berätta något om byggnadens status. En tornspira berättar en hel del om byggnadens status. Här fanns det en chans att manifestera sitt välstånd eller tidens byggnadsideal.

De vanligaste formerna av dekor har varit drakhuvuden och andra djurfigurer, men även initialer och årtal kan ses på flöjlarna. Det är oftast genombrutna arbetet är utfört i smide. Dekorativa motiv i form av tuppar har som vindflöjlar satts upp på kyrkor som symbol för vaksamhet och det kristna budskapet.

En vindflöjel är fritt rörlig runt en vertikal axel. Således är den också ett av de äldsta meteorologiska instrumenten eftersom den visar vindriktningen.


torsdag 23 september 2010

Vindflöjar som måltavla för prickskytte

I gamla vindflöjlar finns det ganska ofta hål som förklaras med att det är kulhål. Ibland kan man hitta denna notis i artiklar där man berättar om att någon flöjel tagits ned för att renoveras och jag har till och med hittat denna beskrivning där det handlat om kyrktuppar som tagits ned för att förgyllas.

Här är två flöjlar där man kan se hål som inte riktigt hör till motivet. Flöjarna sitter på samma lada, på den östra och västra gavelspetsen på ladan. Ladan tillhör St Valla gård i Sörmland, föresten inte så långt från Avla brandstation med tuppen som jag kallar den röde hanen.



Jag är ganska säker på att någon övat prickskytte med flöjlarna som måltavla.

Roland

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar