Vindflöjlar och tornspiror


Statussymboler och meteorologiska instrument

Vindflöjlar på byggnader har funnits sedan medeltiden. Från 1000-talet och framåt förekommer de allt oftare. Vindflöjlar och tornspiror på byggnader blev allt vanligare från renässansen och anses ha varit viktiga som statussymboler. Men även långt in i senare tid kan de berätta något om byggnadens status. En tornspira berättar en hel del om byggnadens status. Här fanns det en chans att manifestera sitt välstånd eller tidens byggnadsideal.

De vanligaste formerna av dekor har varit drakhuvuden och andra djurfigurer, men även initialer och årtal kan ses på flöjlarna. Det är oftast genombrutna arbetet är utfört i smide. Dekorativa motiv i form av tuppar har som vindflöjlar satts upp på kyrkor som symbol för vaksamhet och det kristna budskapet.

En vindflöjel är fritt rörlig runt en vertikal axel. Således är den också ett av de äldsta meteorologiska instrumenten eftersom den visar vindriktningen.


onsdag 8 september 2010

Tillverkning – övergång

Till mina tidiga flöjlar, de som inte hade någon lagring, tillverkade jag den vattenavvisande delen (övergången) av en bit plåt som jag formade till en kon och sedan hårdlödde på nedre delen av den rörliga delen.



När jag kom på att använda en förminskning 22/12 mm som stöd för en lagerbussning, som jag berättade om i förra inslaget, måste man ha något som täcker och skyddar i övergången.



Den som visas här är från början en knopp som är tänkt till prydnad på en järnsäng. För ett antal år sedan hittade jag i en pall på ÖB- bolaget i Nyköping en massa sådana, helt nya i silkespapper för tio kr/st. Köpte på mig ett antal, men nu är det slut. Ångrar i dag att jag inte köpte hela pallen!

Jag har nu lagt ut på vänner att leta efter sådana detaljer, var helst det kan förekomma. Själv letar jag efter sådana på loppisar och marknader. Och är det någon som läser detta och själv har, eller vet var man kan hitta sådana knoppar, så är jag är intresserad. (Det ligger en obearbetad knopp på bilden i inlägget: Tillverkning – material)

En ny variant, sedan en tid tillbaka, är att jag själv tillverkar övergången. Funderade en del på detta och grunnade på om det inte skulle gå att trycksvarva en hylsa som skulle vara större än 22 mm, som dimensionen på röret till fästet och gå att löda på 12 mm röret till den rörliga delen.

Jag började med att svarvade en dorn som skulle vara mothåll när jag tryckte. Därefter gjorde jag ett verktyg med ett kullager, som går att spänna i svarvstålshållaren.



Jag tar en bit av kopparröret, som jag först glödgat, och spänner det i chucken.



Därefter är det bara att trycka med verktyget så att jag får fram konan när arbetsstycket roterar.



Och så här blir resultatet efter att jag putsat av övergången och stucket av den av dornet.



Nu har jag en övergång, som täter mot flöjelns fäste och samtidigt utgör stöd för lagerbussningen.




Och så här ser det ut på en flöjel



Roland

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar