Vindflöjlar och tornspiror


Statussymboler och meteorologiska instrument

Vindflöjlar på byggnader har funnits sedan medeltiden. Från 1000-talet och framåt förekommer de allt oftare. Vindflöjlar och tornspiror på byggnader blev allt vanligare från renässansen och anses ha varit viktiga som statussymboler. Men även långt in i senare tid kan de berätta något om byggnadens status. En tornspira berättar en hel del om byggnadens status. Här fanns det en chans att manifestera sitt välstånd eller tidens byggnadsideal.

De vanligaste formerna av dekor har varit drakhuvuden och andra djurfigurer, men även initialer och årtal kan ses på flöjlarna. Det är oftast genombrutna arbetet är utfört i smide. Dekorativa motiv i form av tuppar har som vindflöjlar satts upp på kyrkor som symbol för vaksamhet och det kristna budskapet.

En vindflöjel är fritt rörlig runt en vertikal axel. Således är den också ett av de äldsta meteorologiska instrumenten eftersom den visar vindriktningen.


måndag 13 september 2010

Tillverkning – sammanfogning

Sammanfogning av flöjeln gör jag numera som på bilden genom att nita. Ett svep runt röret nitas med motivet eller vimpeln. Som nit använder jag kopparspik.



På de tidiga flöjlarna hårdlödde jag motivet till röret. Men efter att ha fått tillbaka någon flöjel för reparation där lödningen spruckit gjorde jag denna förändring. Lödningen blir hård, samtidigt som plåten blir glödgad vid uppvärmningen. Det är också lite känsligt med värmen under lödningen, för mycket värmning och plåten blir lätt deformerad.

Här ser man utvecklingen. Detta är den allra första flöjeln jag gjorde.





Och den undre är den senaste med kattungen som motiv.

Här är den egentillverkade övergången som jag trycksvarvat. Man ser även att katten är fastsatt med svep och med nit. Denna flöjel är också lagrad, lagerbussning i övergången och topplager är av nylon.

Roland

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar