Vindflöjlar och tornspiror


Statussymboler och meteorologiska instrument

Vindflöjlar på byggnader har funnits sedan medeltiden. Från 1000-talet och framåt förekommer de allt oftare. Vindflöjlar och tornspiror på byggnader blev allt vanligare från renässansen och anses ha varit viktiga som statussymboler. Men även långt in i senare tid kan de berätta något om byggnadens status. En tornspira berättar en hel del om byggnadens status. Här fanns det en chans att manifestera sitt välstånd eller tidens byggnadsideal.

De vanligaste formerna av dekor har varit drakhuvuden och andra djurfigurer, men även initialer och årtal kan ses på flöjlarna. Det är oftast genombrutna arbetet är utfört i smide. Dekorativa motiv i form av tuppar har som vindflöjlar satts upp på kyrkor som symbol för vaksamhet och det kristna budskapet.

En vindflöjel är fritt rörlig runt en vertikal axel. Således är den också ett av de äldsta meteorologiska instrumenten eftersom den visar vindriktningen.


onsdag 25 augusti 2010

Material och tillverkning



Stommen till mina vindflöjlar är kopparrör, 12 och 22 mm, som kan köpas på byggmarknad eller vvs handlare.

Kopparplåt, vanligtvis 0.6 mm, kan man få tag på hos plåtslagare, men då finns det risk att den är lite för mjuk, bäst är halvhård plåt. Claes Olsson har en kopparplåt 25 x 40 cm som är bra. Det finns även en mässingsplåt i samma format. Mässingsplåten är lite hårdare och den har bättre egenskaper när man ska såga ut fina mönster i motiven. Tyvärr är det inte helt lätt att få tag i större bitar av plåt, det går inte som privatperson att handla från Tibnor. Förr hade de en liten avdelning med slump- och stuvbitar från sin kapverksamhet där man kunde handla till dagens kilopris.

Till axeln använder jag 8 mm komprimerad axel. Det säljs i 3 m längder och går att få tag på hos stålleverantörer. Claes Olsson har också axelstål men då blir det dyrt per m.

På många av mina flöjlar har jag en mässingsknopp i toppen och då har jag utgått från en lådknopp. Tidigare fanns de att köpa på antingen IKEA eller Biltema, men där finns de inte längre i sortimentet. Man kan ännu hitta knoppar i mässing i fina specialaffären, men som med axelstål från Claes Olsson blir det en dyr detalj. Återstår att själv svarva en knopp av mässing.

I övergången mellan den fasta och rörliga delen måste det finnas en del som håller borta och tätar mot väta. Jag har lite olika varianter beroende på flöjelns utseende. Gamla flöjlar av smide har i allmänhet en öppen konstruktion och det är inte ovanligt att flöjeln rostat fast, och innan dess har den gnisslat i vinden. Jag har en tät konstruktion som är tänkt att vara underhållsfri och att flöjeln ska snurra lätt i vinden. Jag kommer att visa detaljerna i kommande inslag. Flöjlarna har utvecklats genom åren och det finns även en del erfarenhet att förmedla, jag har fått tillbaka någon flöjel för översyn och uppgradering.

Att hitta material och lämpliga detaljer till flöjlar är alltid aktuellt på loppisar, det går att göra fynd för någon tia om man har tur. Tradera är också bra att bevaka.

Roland

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar