Vindflöjlar och tornspiror


Statussymboler och meteorologiska instrument

Vindflöjlar på byggnader har funnits sedan medeltiden. Från 1000-talet och framåt förekommer de allt oftare. Vindflöjlar och tornspiror på byggnader blev allt vanligare från renässansen och anses ha varit viktiga som statussymboler. Men även långt in i senare tid kan de berätta något om byggnadens status. En tornspira berättar en hel del om byggnadens status. Här fanns det en chans att manifestera sitt välstånd eller tidens byggnadsideal.

De vanligaste formerna av dekor har varit drakhuvuden och andra djurfigurer, men även initialer och årtal kan ses på flöjlarna. Det är oftast genombrutna arbetet är utfört i smide. Dekorativa motiv i form av tuppar har som vindflöjlar satts upp på kyrkor som symbol för vaksamhet och det kristna budskapet.

En vindflöjel är fritt rörlig runt en vertikal axel. Således är den också ett av de äldsta meteorologiska instrumenten eftersom den visar vindriktningen.


lördag 17 juli 2010

Hudiksvall

I veckan som gick blev det en lite kort tur till Hudiksvall. Målet var i första hand Hälsinglands museum och utställningen med Söderalaflöjeln. Den har jag skrivit om i ett tidigare inlägg. Tyvärr var det inte originalet som nu var utställt, denna hade varit på museet fram till den 19e juni. Kopian som nu visades var mycket välgjord och som jag tidigare sagt ger den inspiration till en egen flöjel efter förebilden.



På vår lilla kulturresa besökte vi både kyrkor och bruk, en och annan loppis hann vi också med. Och naturligtvis hittade jag en hel del trevliga vindflöjlar att fotografera, de kommer upp i galleriet.

Måste visa en bild på Kuggöranas kapell från 1772, ute på Hornslandet. Ett litet fiskeläge längst ut i havsbandet, väl värt att besöka. Det är också en väderstation och nu kommer bilden av kapellet att dyka upp när sjörapporten nämner Kuggörarna.



Roland

1 kommentar:

  1. Å, va fint!
    Kuggöra - japp, nu vet vi!

    SvaraRadera