Vindflöjlar och tornspiror


Statussymboler och meteorologiska instrument

Vindflöjlar på byggnader har funnits sedan medeltiden. Från 1000-talet och framåt förekommer de allt oftare. Vindflöjlar och tornspiror på byggnader blev allt vanligare från renässansen och anses ha varit viktiga som statussymboler. Men även långt in i senare tid kan de berätta något om byggnadens status. En tornspira berättar en hel del om byggnadens status. Här fanns det en chans att manifestera sitt välstånd eller tidens byggnadsideal.

De vanligaste formerna av dekor har varit drakhuvuden och andra djurfigurer, men även initialer och årtal kan ses på flöjlarna. Det är oftast genombrutna arbetet är utfört i smide. Dekorativa motiv i form av tuppar har som vindflöjlar satts upp på kyrkor som symbol för vaksamhet och det kristna budskapet.

En vindflöjel är fritt rörlig runt en vertikal axel. Således är den också ett av de äldsta meteorologiska instrumenten eftersom den visar vindriktningen.


söndag 30 januari 2011

Min Söderalaflöjel



Under julledigheten började jag på min Söderalaflöjel. Att det skulle ta några timmar visste jag redan från början. I dag blev den färdig och jag har nog lagt ned mer än 50 timmar på flöjeln.

Under arbetes gång tänkte jag på hantverkaren på 1000 talet, som tog ut hål och graverade för hand. Hans borr och filar var ju inte närheten av mina elektriska verktyg som jag använt för att såga ut hålen och gravera mönstret med.

I beskrivningar av Söderalaflöjeln tror man att det suttit små bleck eller ringar i hålen i nederkant av flöjeln. Jag har valt att sätta ringar i hålen, på samma sätt som kopian som visades på Helsinglands museum i fjor.

(det finns två tidigare inlägg om Söderalaflöjeln under kategorin museum)

Roland

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar