Varför drakhuvud som vindflöjel på kyrkor och klockstaplar

Tuppen som symbol på kyrkor är väl beskrivet. I Sverige är det ca 620 kyrkor som har denna symbol på kyrktornet eller på klockstapeln. Ett modernt påfund av Kyrktuppsfrämjandet är att årligen utse den vackraste tuppen.

På många kyrkor finns flöjlar med motiv av drakhuvud. Detta är något jag funderar över, vad är symboliken i detta? Jag har ”forskat” i detta genom att slå på nätet och läsa vad som finns publicerat, hittat en del att ta fasta på, men inte riktigt kunnat få fram en förklaring. De exempel jag har nedan, och som jag själv fotograferat, har årtal från 1700- och 1800-talet och det är ju en ganska sen datering.

I en artikeln om kulturkontinuitet beskrivs övergången från hedendom till kristendom och flera exempel, från att gamla hednatempel revs och att den nya kyrkan byggdes på platsen, till att religiösa föremål togs upp i den nya religionen. Det spekuleras i att man kanske ville ge den nya guden den gamle gudens kraft. Otvetydiga exempel på kontinuitet mellan hedendom och kristendom är den arkitektoniska utsmyckningen med vikingatida drakhuvuden på de tidigaste stavkyrkorna.

Draken som symbol ges både onda och goda egenskaper. Under medeltiden uppfattades draken också som en vällvillig, skyddande makt. I beskrivning av Tingsträde kyrka på Gotland står att ”Korset är utformat som en trädstam för att likna ett livsträd. Det är nedkört i ett drakhuvud och anger så, att ondskan har besegrats med Kristi gärning på korset.” Att draken under medeltiden i Sverige kunde uppfattas som en god och vaksam väktare framgår t.ex. av den lilla plastiska järndraken som är anbragt på nyckelhålsskylten till kyrkporten i Sala eller de många exemplen på sannolikt apotropeiska drakar på takkrön, kronstänger och hisskonsoler till dopfuntslock i den romanska träornamentiken. (Ur Drakar från Uppåkra. Anne-Sofie Gräslund)

Är detta svaret på min fråga, att drakhuvuden är ett sk apotropeiskt föremål som ska skydda kyrkan och avvärja onda makter. Tydligt exempel på detta skulle då vara St Laurenti kyrka i Söderköping, där det finns ett flertal drakhuvud på kyrkan.

Här är några exempel på drakhuvud jag fotograferat

St Laurenti ka Söderköping

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Tystberga ka Södermanlad

 

Kuggörarna



Kuggörarna Hällsingland

Kuggörarnas kapell stod färdigt 1772 och har tre vindflöjlar, två drakhuvud och en tupp.

Roland