Vindflöjlar och tornspiror


Statussymboler och meteorologiska instrument

Vindflöjlar på byggnader har funnits sedan medeltiden. Från 1000-talet och framåt förekommer de allt oftare. Vindflöjlar och tornspiror på byggnader blev allt vanligare från renässansen och anses ha varit viktiga som statussymboler. Men även långt in i senare tid kan de berätta något om byggnadens status. En tornspira berättar en hel del om byggnadens status. Här fanns det en chans att manifestera sitt välstånd eller tidens byggnadsideal.

De vanligaste formerna av dekor har varit drakhuvuden och andra djurfigurer, men även initialer och årtal kan ses på flöjlarna. Det är oftast genombrutna arbetet är utfört i smide. Dekorativa motiv i form av tuppar har som vindflöjlar satts upp på kyrkor som symbol för vaksamhet och det kristna budskapet.

En vindflöjel är fritt rörlig runt en vertikal axel. Således är den också ett av de äldsta meteorologiska instrumenten eftersom den visar vindriktningen.


onsdag 10 november 2010

Vindarnas torn

Väderflöjlar i en eller annan form kom tidigt till användning. Här är ett exempel från antikens Grekland.

Vindarnas Torn byggdes förmodligen under första århundradet före Kristi födelse av syriern Andronikos och uppfördes nedanför Akropolis norra sluttning. Tornet tjänade som allmän väderobservations- och tillgivningsplats. I toppen fanns en rörlig koppartriton som med sin stav visade vilket håll som vinden blåste åt.


Bild från Wikipedia

Triton var i grekisk mytologi son till havsguden Poseidon och havsgudinnan Amfitrite. Triton var hälften människa och hälften fisk (till överkroppen en man med en fena från midjan).
Triton styrde vågorna genom att blåsa i sitt avlånga snäckskal. Ljudet som kom ur snäckskalet var öronbedövande och hjälpte ofta till att skrämma jättar på flykten.


Hämtat från Wikipedia: Triton (mytologi)

Roland

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar