Söderalaflöjeln tillverkades omkring 1050 och den anses vara den äldsta vindflöjeln i norden. Ursprungligen har den troligen suttit i stäven på ett skepp på vikingatiden. Namnet har den fått efter sin användning som vindflöjel vid Söderala kyrka i Hälsingland. Flöjeln fanns fram till 1916 på gården Kinsta i Söderala socken, där gårdens ägare uppgav att den köpts från Söderala kyrka på auktion. Numera finns flöjeln vid Statens historiska museum, men under sommaren visas den i Hudiksvall på museet.
Flöjeln består av en tresidig nedåt avrundad kopparskiva som brännförgyllts på båda sidor. På den genombrutna ytan ser man drakar eller rundjur hopslingrade. Kanterna har vikts in och på dessa finns bårdmönster. På övre kantens spets är ett skulpterat bronslejon placerat.
På nedre kantbården var ursprungligen femton ringar eller små bleck placerade. Dessa har nött metallen så hårt att hålens underkant gått sönder.
Söderalaflöjelns hopslingrade rundjur är utförda i Ringerikestil. Karakteristiskt för denna vikingatida konstriktning är ett stort rundjur som omslingras av rankor, vimplar och spiraler. Mönstret i denna stil förekommer på ungefär 150 nordiska runstenar från 975-1050.
När jag ser bilden på flöjeln blir jag väldigt sugen på att göra en flöjel efter förebilden. Visserligen ska man akta sig att ge sig på vissa saker, som att försöka kopiera historiska föremål, men om man inte gör anspråk på att det ska vara en kopia borde det passera. Det kunde vara kul att ha en flöjel efter Söderalaflöjeln som utställningsföremål, och man måste hålla med om att den är otroligt vacker.
Till höger är länken till Hälsinglands Museum. Jag har även lagt till länken till Fornvännen från 1921, en antikvariatisk beskrivning av Söderalaflöjeln.
Roland
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar