Vindflöjlar och tornspiror


Statussymboler och meteorologiska instrument

Vindflöjlar på byggnader har funnits sedan medeltiden. Från 1000-talet och framåt förekommer de allt oftare. Vindflöjlar och tornspiror på byggnader blev allt vanligare från renässansen och anses ha varit viktiga som statussymboler. Men även långt in i senare tid kan de berätta något om byggnadens status. En tornspira berättar en hel del om byggnadens status. Här fanns det en chans att manifestera sitt välstånd eller tidens byggnadsideal.

De vanligaste formerna av dekor har varit drakhuvuden och andra djurfigurer, men även initialer och årtal kan ses på flöjlarna. Det är oftast genombrutna arbetet är utfört i smide. Dekorativa motiv i form av tuppar har som vindflöjlar satts upp på kyrkor som symbol för vaksamhet och det kristna budskapet.

En vindflöjel är fritt rörlig runt en vertikal axel. Således är den också ett av de äldsta meteorologiska instrumenten eftersom den visar vindriktningen.


onsdag 11 juni 2014

Dags att återvända till min blogg

Verksamheten har gjort en paus under en tid. Sedan senaste inlägget har det bara blivit två flöjlar gjorda.

Den första var på temat med personligt motiv. Pippi och polisen. Det var en tjej som beskrev sig lite som Pippi Långstrump och som också var gift med en polis. Såhär blev det färdiga resultatet, vilket uppskattades.

 
Den andra flöjeln har tagit lite längre tid att få till. Motivet skulle vara en kopia av drakhuvudet från St Laurenti kyrka i Söderköping. Ett motiv och en flöjel som finns i tidigare inlägg.

Till flöjeln går det åt fem runda kulor av mässing. I flöjeln som jag gjorde till Rindö utgick jag från en sk kullampa i mässing. Har man tur kan man få dessa till rimligt bud på Tradera, men vanligtvis brukar de rusa upp i pris då de är eftertraktade, och jag är ju bara ute efter mässingskulorna.

Men efter en stund på nätet och några mejl med Mr Keir, Shiny Balls Ltd, i Kina kunde jag beställa 50 st ihåliga mässingskulor av lämplig dimension.


 
Detta med material till flöjlarna börjar bli lite svårt att få tag i. Det är inte helt enkelt att köpa mässing eller koppar, förutom kopparrör, i minde poster. Det jag tidigare skrivet om material gäller inte i dag. Priset på koppar och mässing har också stigit kraftigt under de senaste åren.

Jag utnyttjar Tradera väldigt mycket, är ofta inne och tittar på verktyg och övrigt. Här kan man köpa material i mindre poster för rimliga belopp. I fjor budade jag på mässingsplåt 1 mm och gick segrande ur auktionen, så nu har jag lager att ta av.

Såhär blev kopian av drakhuvudet från St Laurenti.


 
Flöjeln kommer att pryda detta vackra hus i Fiskebäckskil















Roland

söndag 16 juni 2013

240 år senare

Jag fick för en tid sedan en förfrågan om en nytillverkning efter gammal förebild. På en gård i Nykarleby, i Österbotten i Finland, har denna flöjel suttit. Sedan någon gång på 50-talet, efter ett åskväder, har flöjeln legat undanstoppad.

 
Tungan och en bit av nedre käken på drakhuvudet är borta, men efter några skisser tyckte jag att det gick att få till ett huvud på flöjeln.
 

                                               Såhär blev det färdiga resultatet.

Roland

 

söndag 7 april 2013

Vikingatida vindflöjlar

Jag har här hittat två intressanta skrifter som behandlar vindflöjlar under vikingatid.

Den första är ur Fornvännen 91:1996, Nya tolkningar av vikingatida vindflöjlar, av Jan Engström och Paun Nykänen.
 
Artikeln behandlar vikingatida sjömanskap. Det finns inte mycket bevarad information om de navigationsmetoder vikingarna använde, men man kan inte tänka sig att de resor de företog över Atlanten gjordes utan grundläggande navigationsteorier och vissa enkla navigationsinstrument. I denna artikel visas hur de vikingatida vindflöjlarna av metall kunde användas som navigations instrument för att mäta latitud. På alla kända exemplar bildar den svängda konturen en ”gradskiva” indelad i avläsningspunkter med inbördes avstånd om ca 4.8˚. Avläsningspunkternas latitud kan bestämmas genom att man använder vindflöjen som solur. Noggrannheten i avläsningen har gjort det möjligt att finna väg över öppna hav.


 
Den andra artikeln är från Marinarkeologisk Tidskrift. 1979:2, Tekniska synpunkter på vikingatida flöjlar - några tankar kring placering och användning, av Erik Enström

Enström tar upp och ger intressant förklaring till hur flöjlarna kan ha varit upphängda i en stång som upphängs i sin jämviktspunk och hissas upp masten för att kunna fungera som vindvisare. Enström har också en teori och en förklaring till hur andra bilder från samma tid återger flöjlar eller flöjelliknande föremål i stäven (stävarna) på vikingatida fartyg. Teorin skulle vara att flöjlarna när de inte användes sattes i förstäven som en symbol. Enström har också ett resonemang och en koppling till att örlogsskepp till ankars eller vid kaj inte har flagga hissad i topp utan i stället hissas i förstäven gösen.

Tidskriften Fornvännen ges ut av Vitterhetsakademien och publiceras på Internet med hjälp av Riksantikvarieämbetet och Vitterhetsakademiens bibliotek.

 Marinarkeologisk Tidskrift ges ut av Marinarkeologiska Sällskapet,

Jag kan verkligen rekommendera dessa båda källor, här finns mycket intressant att ta del av.

Jag har lagt upp länken till båda artiklarna till höger på sidan, Intressanta länkar.

Roland

söndag 24 februari 2013

Årets första flöjel

Verksamheten har nu legat nere sedan förra årets stora arbete med flöjlarna till Rindö. Fick en julhälsning från beställaren och man berättade om alla kommentarer med beröm för de fina flöjlarna.

Här har jag nu gjort en kopia av en nästan hundra år gammal flöjel till en stuga i Dalarna. Ägaren säger att ”För oss är det viktigt att flöjeln ser så tidsenlig ut som det bara går. Just där vi bor är det lite unikt med ett hus från förra sekelskiftet och vi tycker det är roligt att förstärka det när allt fler sommarhus rivs och nya åretrunthus växer upp omkring oss.”



 




 


 

 
 
 
 
 
Förlagan och kopian
 
 
 
                    

 
Roland

tisdag 25 september 2012

Rindö

Jag fick i slutet av sommaren en förfrågan om en vindflöjel till ett helt underbart hus i Stockholms skärgård. Kunde jag göra en kopia av ett av drakhuvuden på Kuggörarnas kapell i Hälsingland?

Som vanligt ställde jag lite frågor om huset som flöjeln skulle sitta på. Jag är angelägen om att flöjeln ska passa i storlek och det är lika illa om flöjeln blir för liten, så att det ser smått ut, som att flöjeln blir för stor och inte är i proportion till huset.

Jag fick väldigt god kontakt med beställaren och vi fann varann i detta med att få till rätt proportioner och motiv. Önskemålet var ju ett drakhuvud, men vi kom också överens om årtal och att fastighetsbeteckningen skulle finna med. Det kom då fram att det fanns en speciell relation till Kuggörarnas kapell. Hustrun i familjen var från Hälsingland, de hade gift sig i kapellet, barnen och även några av barnbarnen var döpta i kapellet.

Vindflöjeln var en present från barnen och när vi var överens om flöjeln utökades beställningen med en flöjel till garaget, dock inte lika i utförandet som den till huset.

För att få till stången med utsticket och de två kloten fick jag utnyttja Tradera och bjuda på en liten bordslampa i mässing, som jag skulle kunna plocka isär. Där hade jag lite tur med vinst.

Såhär blev det färdiga resultatet.

 
Dagen efter leveransen fick jag lite bilder från monteringen, på hög höjd, och hur det nu ser ut med vindflöjlar, på garaget och på det vackra huset.
 


 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
I tidigare inlägg har jag skrivit om drakhuvud på kyrkor och klockstaplar och att det skulle vara ett apotropeiskt föremål, ett skydd mot onda krafter. Det är väl helt i sin ordning med sådant skydd för det vackra huset.

Roland

lördag 25 augusti 2012

Solkattens Förskola

Jag fick för några veckor sedan en förfrågan om ett samarbete av en utsmyckning till en förskola i Hägersten.

Amanda Cardell skickade en skiss på en fågel, som skulle vara som en flöjel och med en kula, som kanske ett äpple.


Det skulle ju bli en utmaning med lite smidesarbete i järn för stolpen och infästningen, så att fågeln skulle kunna bli rörlig.
Amanda hade först tänkt sig en flaggstångsknopp till kula, men den hon fått tag i var ju en modern knopp av plast, inte av mässing som förr i världen.
Jag letade lite i lådan med mässing från loppisfynden och hittade en vas som jag kunde modifiera.
Både fågeln och kulan har jag lackerat med en spray-cellulosalack, efter att de blivit polerade riktigt blanka på lumpskivan.


Såhär blev den färdiga installationen
 
 
I fredags, när alla barnen gått hem så var det då dags att gjuta fast stolpen på sin plats i lekgården på förskolan.
 

 
 Amanda Cardell idé och design http://www.amandacardell.com/

 Roland

tisdag 7 augusti 2012

Liten Sommarutställning

I sommar har jag fått ha mina miniatyrer uppställda i ett fönster på Idala Kafé. Idala ligger på Mörkö, längs vägen mot färjan till Oaxen. (Det finns ett tidigare inlägg om dessa miniatyrer)

    










  









Kaféet är välbesökt då det är öppet under torsdag t o m söndag. Gott kaffe och goda mackor serveras och på ovanvåningen finns ett galleri med olika utställare hela sommaren.
Så här långt har det blivit en beställning som nu sitter på en stuga i Gnesta. Det var kyrktuppen från Sandsjö som föll i smaken.






















Två andra flöjlar har det också blivit gjorda under semestern. I båda fallen kom det i samband med förfrågan av det önskade motivet en liten beskrivning av vad man hade för tankar om att sätta upp en flöjel. Det här gillar jag och jag tror att det i de flesta fall finns en tanke och en symbolik i val av motiv.

Denna flöjel fick familjen som flyttat från Stockholm till sitt drömboende på hästgård i Skåne under året. Givaren ville markera årtalet som en milstolpe i familjens liv.





















Och denna flöjel blev en födelsedagspresent från barnen till sin pappa och till den nybyggda sommarstugan, en klassisk flöjel med namnet på stugan och årtalet.

 






















Roland