Vindflöjlar och tornspiror


Statussymboler och meteorologiska instrument

Vindflöjlar på byggnader har funnits sedan medeltiden. Från 1000-talet och framåt förekommer de allt oftare. Vindflöjlar och tornspiror på byggnader blev allt vanligare från renässansen och anses ha varit viktiga som statussymboler. Men även långt in i senare tid kan de berätta något om byggnadens status. En tornspira berättar en hel del om byggnadens status. Här fanns det en chans att manifestera sitt välstånd eller tidens byggnadsideal.

De vanligaste formerna av dekor har varit drakhuvuden och andra djurfigurer, men även initialer och årtal kan ses på flöjlarna. Det är oftast genombrutna arbetet är utfört i smide. Dekorativa motiv i form av tuppar har som vindflöjlar satts upp på kyrkor som symbol för vaksamhet och det kristna budskapet.

En vindflöjel är fritt rörlig runt en vertikal axel. Således är den också ett av de äldsta meteorologiska instrumenten eftersom den visar vindriktningen.


söndag 16 december 2018

Vindflöjlar 2018

Så var det dags att uppdatera bloggen med årets vindflöjlar.

Den första under året var en 40-års present och sitter nu på ett garage i Sundsvall


Här är en Sörmlandsgrip till ett hus på Selaön i Mälaren. Den här har jag nu gjort ett antal av och som sitter på olika ställen i Sörmland.



Två vindflöjlar i aluminium till ett nybyggt hus i Stockholms skärgård. Aluminium är också ett lämpligt material till en vindflöjel, det är ju som koppar och mässing också underhållsfritt. Det blir en del tillverkning av övergången med lagringen och med knopparna, vilket tar lite längre tid. 
                                                                   
 


Här sitter flöjeln på sin plats.

Jag har tidigare gjort denna flöjel med havsörnen, vilken också sitter på ett hus i Stockholms skärgård.


Årets sista flöjel är till ett gammalt lusthus från början av förra seklet. Lusthuset stod vid ett soldathem i Linköping där nu sjukhuset finns, därav motivet med de tre kronorna, som visade att huset tillhörde kronan. Lusthuset köptes för en krona när det skulle rivas och flyttades till ett sommarhus utanför Linköping. Det saknades en del av topputsmyckningen som gått sönder. Nu ser det mer helt ut


Här en bild från lusthusets ursprungliga placering vid soldathemmet i Linköping.


Fick några bilder på hur det nu ser ut. Det uppskattar jag, att få se hur flöjlarna pryder sin plats.



 Roland


söndag 31 december 2017

Årsuppdatering

För att det ska bli ett inlägg under året är här de flöjlar jag gjort. Det har blivit fyra tillverkade och en reparation.

Åter ett drakhuvud, en kopia från Kuggörarnas kapell.





















En flöjel till ett nybyggt hus på Gotland. Denna är tillverkad i aluminium, passar bra till taket som är av Aluzinkplåt.

 











En Uggla till en svägerska som har sommarhus i Skåne. Huset där den ska sitta är byggt 1949, samma år som svägerskan är född. Ugglan kommer från min svärmor som samlade på ugglor. Lite kul med personliga kopplingar till flöjeln och den som bor i huset där den sitter uppsatt.





















Den sista under åter var en flöjel till en fransk balkong på söder i Stockholm. En lite mindre flöjel som skulle ha ett bomärke från gammal tid. Som vanligt när jag diskuterar formen på flöjeln föreslår jag min favorit. Det har blivit några av denna med förlaga från Rörums socken, Skåne, Knäbäckshusen med årtal 1834.




Reparationen var av en flöjel jag gjorde som bröllopspresent till systerdottern. Den blev aldrig uppsatta på huset de då bodde i utan sitter nu på gården där de nu bor. Ett väldigt utsatt ställe, 650 m från Kattegatts strand, med utsikt över Hallands Väderö.
Jag har tidigare skrivit om den gröna kopparärgen och att det tar ca 40 år för att komma till.
Denna flöjel som suttit uppe mindre än tre år hade börjat få den gröna ärgen. Hästen hade för svaga ben, axeln var rostig inuti och kullagret hade gett upp.
Jag förstärkte benen på hästen, en axel av mässing och lagring av nylon. Hoppas den nu håller. Ett litet sammanträffande är att jag också fått reparera hennes fars flöjel, som också sitter på Bjärealvön, den tog stormen Gudrun och skickade ut på åkern.


Nu får vi se vad 2018 för med sig och vilka flöjlar som kommer att tillverkas.

Roland

lördag 10 december 2016

Gyllenkame på hönshuset


Den senaste flöjeln, som också ska bli en julklapp, ska sitta på ett hönshus i Husqvarna.
Alla ankor, som bor bredvid hönshuset, har vikinganamn som Hel, Ran, Snottra, Folke, Freja, Idun och Loke. Tuppen får då heta Gyllenkame.

Förlagan till denna tupp är en kyrktupp från Sandsjö i Värmland, finns på Riksmuseet.


Uppdatering 2016

Innan året nu är slut kommer här en uppdatering. Jag slutade arbeta i början av sommaren och har nu gått i pension. Kändes väldigt bra att sluta efter 34 år inom samma företag och i en bransch som haft sin storhetstid.
Jag har under hösten avslutat projektet uterum, som blev väldigt bra. Även om vi inte har någon fast uppvärmning har vi kunnat utnyttja rummet en hel del. När solen är framme behövs det endast lite extravärme med en fläkt för att det ska gå att utnyttja.
Några flöjlar har det blivit under året.
Den första var en 70 års present till en biodlare. Denna flöjel blir alltid uppskattad
Två flöjlar till lusthus har det också blivit. Paviljongen till detta hus från början av 1900-talet var byggd 2010 och det saknades en flöjel på taket.
                                                                                         
Såhär fint blev det 
Till det andra lusthuset gjord jag denna flöjel. Lusthuset finns i en gammal trädgård med äppleträd. Ägarna köpte huset 2002.

 

söndag 8 november 2015

Från 2015


Bloggen har inte helt somnat in, men det har inte varit så mycket nytt under året. Det har bara blivit två nya flöjlar under sommaren.
Den första är på ett känt tema, min favorit som jag föreslår när förfrågan är lite öppen angående motivet. Flöjeln skulle vara till en sommarstuga på Åland och till minne av bröllopsdagen.






















Den andra flöjeln skulle vara en överraskningspresent till värdparet för en årligt återkommande midsommarfest på Gräsmarö. Nu skulle det vara 5-års jubileum. Jag fick ett fotografi på vännerna som jag hade att utgå från. Det skulle också vara på temat midsommar.
Såhär blev det färdiga resultatet, dans kring midsommarstången

                 

Ett eget projekt under åter blev att jag hittade en plats för en flöjel jag gjorde utan någon beställning. Drak­huvudet från St Laurenti, med den häftiga dekorationen överst.

Vi har sedan tidigare bestämt att granen på tomten inte skulle få bli högre än flaggstången. Detta kunde bli en perfekt plats för en utsmyckning i trädgården, samt att jag inte skulle få ett styv arbete med att gräva upp roten från granen. Stammen barkade jag av och när den hade torkat under sommaren fick den en strykning med trätjära.
Lite koppararbete som ett skydd över fästet fick tillverkas, då uppsättningen blev lite annorlunda.




Nu pryder flöjeln sin plats i slänten. Om någon undrar hur jag fått gräs att växa där granen brett ut sina grenar, så är svaret färdigt gräs på rulle och lite utfyllnad med dressjord.

Roland

lördag 15 november 2014

Fler drakhuvud

Här har jag nu gjort ytterligare en flöjel med ett drakhuvud. Förlagan finns på St Laurenti kyrka i Söderköping, som har minst tre olika varianter på temat drakhuvud. Jag fascinerades av utsmycknaden på toppen. Denna är inte rörlig utan fast i stången och det blev en liten utmaning att lagra drakhuvudet och göra övergången tät. Det krävdes också en investering i en liten rundvals, så jag kunde göra en perfekt ring, som jag sedan delade i fyra delar till konstruktionen.





















Här är en reprisbild på det andra drakhuvudet från Söderköping.
 
 
 
 
 
 
 







Roland

fredag 18 juli 2014

Ett kul uppdrag

På försommaren fick jag ett mejl från Australien och det blev början till en trevlig mejlväxling. Mejlet var på svenska och kvinnan som skrev berättade att hon sökt efter någon som tillverkade vindflöjlar och att hon ville ha en flöjel till sin stuga vid Pittwater, en bit norr om Sydney.


Jag gillar att det finns en personlig relation och gärna en historia eller en koppling till de som har en flöjel på sitt hus, och nu fick jag en historia berättad.
Kvinnan berättade att hennes fars morfar hade varit sjökapten och han hade emigrerat från Sverige 1896. Han hade köpt en skuta som var byggd i Balmoral, Sydney, och som han seglade till Adelaide innan han skulle segla på Stilla Havet. Olyckligtvis fattade skutan eld och brann upp innan resan började.
Båten likande den tvåmastade skutan jag tidigare gjort. I ett senare mejl fick jag denna bild från ett foto på skutan från förr.
 
  
 
I mejlet berättade kvinna att hon och hennes man skulle resa i Sverige under juli.
Det är klart att jag skulle göra en flöjel och vi kunde bestämma att de kunde komma förbi och hämta upp flöjeln.
Såhär blev resultatet av fotot på Four Vinds
 
 
 
Så i kväll kom Barbara och hennes man för att hämta flöjeln. Vi kunde bjuda på en middag och hade en trevlig kväll då vi kunde bekanta oss lite mer. Det var riktigt trevligt och det känns som vi fått nya vänner.
Här står nu Barbara med flöjeln i sitt emballage för resan hem till Sydney.




 
Roland

söndag 13 juli 2014

Första semesterveckan

Första semesterveckan, v26, och sommarvädret var inte det bästa, så det var inte svårt att vara i verkstan. Hade några beställningar att ta tag i.

Den första till en arbetskamrat som nu slutat på jobbet. Hon hade gått och tittat på mina flöjlar under vårutställningen vi hade och valet föll på en Bäckahäst, passande till en hästtjej.
(Det finns ett tidigare inlägg om Bäckahästen under folkloristik)


 
Min svåger och svägerska i Skåne beställde en flöjel att ge som bröllopsgåva, till Mårten och Anna som ska gifta sig i augusti. Eftersom det ska vara en present fick jag även göra en låda. Det var ju också nödvändigt eftersom flöjeln skulle skickas med bussgods. 

              
Ett litet sammanträffande är att när flöjeln sätts upp på deras hus är denna flöjel nu är den femte inom någon mils radie på Bjärehalvön.



I Stockholms skärgård kommer nu ytterligare en av mina flöjlar att sättas upp. Nyckelordet denna gång var ”kullagrad vindflöjel” och Googles sökmotor pekade på min blogg. Den gamla flöjeln hade rostat upp och nu sökte man efter något beständigt. Önskemål om motiv var en havsörn och såhär blev det färdiga resultatet.


               Om jag själv får säga så tycker jag denna flöjel blev väldigt vacker.
Roland

onsdag 11 juni 2014

Dags att återvända till min blogg

Verksamheten har gjort en paus under en tid. Sedan senaste inlägget har det bara blivit två flöjlar gjorda.

Den första var på temat med personligt motiv. Pippi och polisen. Det var en tjej som beskrev sig lite som Pippi Långstrump och som också var gift med en polis. Såhär blev det färdiga resultatet, vilket uppskattades.

 
Den andra flöjeln har tagit lite längre tid att få till. Motivet skulle vara en kopia av drakhuvudet från St Laurenti kyrka i Söderköping. Ett motiv och en flöjel som finns i tidigare inlägg.

Till flöjeln går det åt fem runda kulor av mässing. I flöjeln som jag gjorde till Rindö utgick jag från en sk kullampa i mässing. Har man tur kan man få dessa till rimligt bud på Tradera, men vanligtvis brukar de rusa upp i pris då de är eftertraktade, och jag är ju bara ute efter mässingskulorna.

Men efter en stund på nätet och några mejl med Mr Keir, Shiny Balls Ltd, i Kina kunde jag beställa 50 st ihåliga mässingskulor av lämplig dimension.


 
Detta med material till flöjlarna börjar bli lite svårt att få tag i. Det är inte helt enkelt att köpa mässing eller koppar, förutom kopparrör, i minde poster. Det jag tidigare skrivet om material gäller inte i dag. Priset på koppar och mässing har också stigit kraftigt under de senaste åren.

Jag utnyttjar Tradera väldigt mycket, är ofta inne och tittar på verktyg och övrigt. Här kan man köpa material i mindre poster för rimliga belopp. I fjor budade jag på mässingsplåt 1 mm och gick segrande ur auktionen, så nu har jag lager att ta av.

Såhär blev kopian av drakhuvudet från St Laurenti.


 
Flöjeln kommer att pryda detta vackra hus i Fiskebäckskil















Roland

söndag 16 juni 2013

240 år senare

Jag fick för en tid sedan en förfrågan om en nytillverkning efter gammal förebild. På en gård i Nykarleby, i Österbotten i Finland, har denna flöjel suttit. Sedan någon gång på 50-talet, efter ett åskväder, har flöjeln legat undanstoppad.

 
Tungan och en bit av nedre käken på drakhuvudet är borta, men efter några skisser tyckte jag att det gick att få till ett huvud på flöjeln.
 

                                               Såhär blev det färdiga resultatet.

Roland

 

söndag 7 april 2013

Vikingatida vindflöjlar

Jag har här hittat två intressanta skrifter som behandlar vindflöjlar under vikingatid.

Den första är ur Fornvännen 91:1996, Nya tolkningar av vikingatida vindflöjlar, av Jan Engström och Paun Nykänen.
 
Artikeln behandlar vikingatida sjömanskap. Det finns inte mycket bevarad information om de navigationsmetoder vikingarna använde, men man kan inte tänka sig att de resor de företog över Atlanten gjordes utan grundläggande navigationsteorier och vissa enkla navigationsinstrument. I denna artikel visas hur de vikingatida vindflöjlarna av metall kunde användas som navigations instrument för att mäta latitud. På alla kända exemplar bildar den svängda konturen en ”gradskiva” indelad i avläsningspunkter med inbördes avstånd om ca 4.8˚. Avläsningspunkternas latitud kan bestämmas genom att man använder vindflöjen som solur. Noggrannheten i avläsningen har gjort det möjligt att finna väg över öppna hav.


 
Den andra artikeln är från Marinarkeologisk Tidskrift. 1979:2, Tekniska synpunkter på vikingatida flöjlar - några tankar kring placering och användning, av Erik Enström

Enström tar upp och ger intressant förklaring till hur flöjlarna kan ha varit upphängda i en stång som upphängs i sin jämviktspunk och hissas upp masten för att kunna fungera som vindvisare. Enström har också en teori och en förklaring till hur andra bilder från samma tid återger flöjlar eller flöjelliknande föremål i stäven (stävarna) på vikingatida fartyg. Teorin skulle vara att flöjlarna när de inte användes sattes i förstäven som en symbol. Enström har också ett resonemang och en koppling till att örlogsskepp till ankars eller vid kaj inte har flagga hissad i topp utan i stället hissas i förstäven gösen.

Tidskriften Fornvännen ges ut av Vitterhetsakademien och publiceras på Internet med hjälp av Riksantikvarieämbetet och Vitterhetsakademiens bibliotek.

 Marinarkeologisk Tidskrift ges ut av Marinarkeologiska Sällskapet,

Jag kan verkligen rekommendera dessa båda källor, här finns mycket intressant att ta del av.

Jag har lagt upp länken till båda artiklarna till höger på sidan, Intressanta länkar.

Roland

söndag 24 februari 2013

Årets första flöjel

Verksamheten har nu legat nere sedan förra årets stora arbete med flöjlarna till Rindö. Fick en julhälsning från beställaren och man berättade om alla kommentarer med beröm för de fina flöjlarna.

Här har jag nu gjort en kopia av en nästan hundra år gammal flöjel till en stuga i Dalarna. Ägaren säger att ”För oss är det viktigt att flöjeln ser så tidsenlig ut som det bara går. Just där vi bor är det lite unikt med ett hus från förra sekelskiftet och vi tycker det är roligt att förstärka det när allt fler sommarhus rivs och nya åretrunthus växer upp omkring oss.”



 




 


 

 
 
 
 
 
Förlagan och kopian
 
 
 
                    

 
Roland