På många kyrkor finns flöjlar med motiv av drakhuvud. Detta
är något jag funderar över, vad är symboliken i detta? Jag har ”forskat” i detta genom att slå på nätet och läsa
vad som finns publicerat, hittat en del att ta fasta på, men inte riktigt kunnat
få fram en förklaring. De exempel jag har nedan, och som jag själv
fotograferat, har årtal från 1700- och 1800-talet och det är ju en ganska sen
datering.
I en artikeln om kulturkontinuitet beskrivs övergången från
hedendom till kristendom och flera exempel, från att gamla hednatempel revs och
att den nya kyrkan byggdes på platsen, till att religiösa föremål togs upp i
den nya religionen. Det spekuleras i att man kanske ville ge den nya guden den
gamle gudens kraft. Otvetydiga exempel på kontinuitet mellan hedendom och
kristendom är den arkitektoniska utsmyckningen med vikingatida drakhuvuden på
de tidigaste stavkyrkorna.
Draken som symbol ges både onda och goda egenskaper. Under
medeltiden uppfattades draken också som en vällvillig, skyddande makt. I beskrivning av Tingsträde kyrka på Gotland står att ”Korset
är utformat som en trädstam för att likna ett livsträd. Det är nedkört i ett
drakhuvud och anger så, att ondskan har besegrats med Kristi gärning på korset.”
Att draken under medeltiden i Sverige kunde uppfattas som en
god och vaksam väktare framgår t.ex. av den lilla plastiska järndraken som är
anbragt på nyckelhålsskylten till kyrkporten i Sala eller de många exemplen på
sannolikt apotropeiska drakar på
takkrön, kronstänger och hisskonsoler till dopfuntslock i den romanska
träornamentiken. (Ur Drakar
från Uppåkra. Anne-Sofie Gräslund)
Är detta svaret på min fråga, att drakhuvuden är ett sk
apotropeiskt föremål som ska skydda kyrkan och avvärja onda makter. Tydligt
exempel på detta skulle då vara St Laurenti kyrka i Söderköping, där det finns
ett flertal drakhuvud på kyrkan.
Här är några exempel på drakhuvud jag fotograferat
 |
| St Laurenti ka Söderköping |
 |
| Tystberga ka Södermanlad |
 |
| Kuggörarna |
 |
| Kuggörarna Hällsingland |
Kuggörarnas kapell stod färdigt 1772 och har tre vindflöjlar, två
drakhuvud och en tupp.
Roland
